Indescribeable horrors

My beloved boifriend har utvecklat en högst märkvärdig fäbless för att skapa små lustiga figurer i lera.



The unnameable


The Descend



The lurking fear

Efter att ha sett hans verk frågar jag mej själv om jag uppfyller min plikt som flickvän och ger honom tillräckligt med uppmärksamhet. Substituterar lermonstren för något? Vad är det egentligen för sjukliga begär som utkanaliseras i lerknådandet?

På bussen på väg till rollspelet visade Jocke upp ett särskilt exklusivt parti hudfärgad lera. Jag blev alldeles till mej! Äntligen, det  sista vi behövde för att göra vår avgudabild av Sten! Men, gnällde jag, den är ett par nyanser för ljus för att matcha Stens läckert brunbrända hy! Jocke log finurligt.
"Jag har ett paket eeeextra fin NEGERBRUN lera som vi kan blanda ut den med" deklarerade han högt och tydligt.

Vad han inte visste var att det på sätena bakom oss satt just två stycken kulturberikande, välintegrerade negrer som smackade upprört med läpparna.

Kommentarer
Postat av: Camilla D

Heeheeeee! ja, fast kycklinggult är inte mitt mål. Efter kycklinggult kommer.. nåt annat. Vet inte än. Hah. Jag kommer bli så ful <3

Äre bra merej?

2009-10-13 @ 11:16:28
URL: http://acerimmer.blogg.se/
Postat av: Camilla D

Haha, hörde att du och Maja gått och sneglat på varann i Blackan idag. :P

2009-10-13 @ 13:53:08
URL: http://acerimmer.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0