Pastellfärgade spöken och verbala ninjor
Idag besökte vi en moské med religionen. Oerhört berikande. Den fryntlige mussen som ledde den andliga rundvandringen levererade den ena rykande heta sanningen efter den andra. Det var bara att gurgla och se glad ut när man fick en skedfull söndermosad livsvisdom inkörd i munnen. Hääääär kommer flygplanet in i hangaren! WROOOOOOOM!
Med en handviftning avfärdade han evolutionsteori med att Darwin själv såg ut som en apa och sökte en förklaring till sitt ofördelaktiga yttre
Hm. Förvisso inte helt otänkbart.
Vi kom in på ämnet änglar.
"Hur definierar du en ängel?" ville jag veta
Änglar är tydligen varelser av ljus som kommunicerar med varandra via bluetooth och skriver ner alla människors handlingar. De har backup på sitt material, så det är ingen idé att försöka lura dem.
Och vet ni vad, det är bara en tidsfråga innan vi kan bevisa deras existens! Vetenskapen har nått långt, forskarna kan ju redan se "de där små grejerna" i sina mikroskåp och andra galaxer i sina magiska stjärnkikare. Dessutom finns det en japan som har uppfunnit en maskin som man sätter in i sin hjärna när man sover. Om man drömmer om ett äpple ritar maskinen ett äpple på ett papper.
"Förlåt, men nu förstår jag inte riktigt kopplingen till änglarna" påtalade jag försiktigt när exposén hade svävat ut såhär långt.
KAAAAZAAAAAH! Jag kände mej som en verbal ninja!
Don´t let the blue eyes
fool you. Han har backup
på allt du säger och gör.
Min subjektiva upplevelse var att vi förde en högst belevad konversation, präglad av självbehärskning och tolerans, men enligt utsago från mina klasskamrater såg jag ut att vilja strypa karln.
När vi skulle in i bönesalen var vi flickor tvungna att täcka våra frestande, kurviga kroppar för att inte väcka oanständiga begär hos männen. 16 sladdriga kåpor i olika chica nyanser väntade på oss på krokar vid ingången. Vi såg ut som en flock pastellfärgade spöken när vi smög runt i moskéns mörka vrår.
Som de anarkafeminister vi är hade jag och Leena-Maaretta naturligtvis planerat en storslagen kupp. Visst, vi skulle dra på oss förtryckarmantlarna, men vi skulle vara nakna under (!!!). Sedan, mitt i bönesalen, skulle vi dra av oss dem med en elegant svepande handrörelse, höja knytnävarna mot taket och skandera "KVINNOMAKT, MANSSLAKT! " Det gyllene tillfället infann sig dock aldrig.
Klassens muslim avslöjade att han tyckte att burka var sjukt sexigt. Han hävdade bestämt att de muslimska kvinnorna är mycket välsvarvade under alla tyglager, och att det inte är ovanligt med märkestrosor och stilettklackar. Han gav intrycket av att ha slitit av mången burka i sin dag.
Två puddingar
